Heltid!
Nu e jag äntligen heltidsjukskriven, fick även kompletterande uppgifter på mitt första läkarintyg så nu hoppas jag det räcker för att överklaga....
Hoppas även att min nya läkarintyg går igenom, för jag klarar inte mera strul.....
Är nu sjukskriven tills 22 dec...han kunde inte ge mig mera eftersom jag hade 5 månader kvar att gå....
det känns iaf bättre nu ä för en vecka sen, jag kan slappna av lite nu....
nu vill wilmer skriva några ord....
gggggggggggggggggggggggggggegggg n-hjuytnannnhmhtymmmmmmmmmmmmm
mmmmmmvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnthghyjghggrcvb
jag älskar dig Wilmer du är mitt allt....och din pappa älskar jag oxå så himla mycket.....
puss på er...
Hoppas även att min nya läkarintyg går igenom, för jag klarar inte mera strul.....
Är nu sjukskriven tills 22 dec...han kunde inte ge mig mera eftersom jag hade 5 månader kvar att gå....
det känns iaf bättre nu ä för en vecka sen, jag kan slappna av lite nu....
nu vill wilmer skriva några ord....
gggggggggggggggggggggggggggegggg n-hjuytnannnhmhtymmmmmmmmmmmmm
mmmmmmvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnthghyjghggrcvb
jag älskar dig Wilmer du är mitt allt....och din pappa älskar jag oxå så himla mycket.....
puss på er...
Lite bilder från oktober
Jag träffade Pernilla Wahlgren på hennes blogg mingel träff i mitten på oktober...
Wilmer tar i...han älskar att sjunga om man nu kan kalla det sång, mest hårdrocks skrik, men gulligt!!
Wilmer åker karusell på rättviks marknad....Han hade så kul!!!
Wilmer åker skridskor för första gången....Han tyckte det var så kul, han ville verkligen inte sluta åka....
Våran lilla kille börjar bli stor...
Tack Sara
Vill bara tacka min underbara vän Sara som ringde igår...det var så skönt att prata med dig om allt...
Tack för stödet...
Tack för stödet...
Nekad sjukpenning
Ja igår ringde försäkringskassan mig å berättade att pga att läkaren som jag träffade å gav mig ett läkarintyg för 6 veckor sedan hade skrivit en sån"fattig" anledning varför jag inte kunde jobba....så NEKADES jag sjukpenning...
Jag tittade själv inte på det när jag fått intyget av han utan fixade bara kopior å skickade in....vilket jag insett nu var ett misstag av mig...
Jag kommer så väl ihåg när jag var där och träffade honom att jag berättade precis allt jag inte kunde göra på jobbet, vad som begränsade mig och det enda han tog åt sig å skrev var att jag hade svårt att gå längre sträckor.....vilket bara e kanske 1% i det hela jag sa.....gissa om jag grinade i telefonen när jag fick veta detta....
Hon berättade även att mitt brev, min redogörelse för vad mina arbetsuppgifter är och varför jag inte kan göra dem, var bra....hon sa att om bara läkarintyget överensstämde med mitt brev hade det nog inte varit nåt problem. så jag hoppas att när jag väl pratat med läkaren och hoppas att han kan hjälpa mig så får jag min sjukpenning....
Men allt som har med detta har gett mig en sån ångest, jag känner mig totalt dränkt....
Jag vet hur jag mår hur jag känner och då är det svårt att tänka postitivt, vara glad.....och det blir inte bättre när man inte får hjälp, stöd av F-kassan....pengar går att lösa men det är ändå en tuff tid vi har framför oss....
Wilmer tycker jag e så tråkigt eftersom jag inte klarar av att leka med honom, iaf inte som han vill leka, han vill ha fart å fläkt....känner mig som världens sämsta mamma just nu.....jag vill att de här 5 månaderna ska gå fort så vi får våran efterlängtade bebis och jag kan röra mig igen utan denna smärta.....
Stefan kommer nog jobba mera nu för att få in lite mera pengar , jag hoppas bara att inte han jobbar och blir helt slut och förstörd....kommer sakna honom här hemma oxå,både jag å Wilmer...
Bloggen har nu blivit ett ställe där jag jag prata av mig, lite terapi för mig.....
så nu kommer jag nog skriva oftare här men även lägga in en del bilder på roliga saker vi hittar på....
Idag ska Wilmer få leka med en tjej som heter Molly efter dagis, Wilmer behöver få ha det lite roligare på eftermiddagarna än att bara vara hemma med mig....Molly är min arbetskollega/kompis barn och de är nästan jämngamla....Ska bli kul att se dem leka med varandra....
tack å hej
Jag tittade själv inte på det när jag fått intyget av han utan fixade bara kopior å skickade in....vilket jag insett nu var ett misstag av mig...
Jag kommer så väl ihåg när jag var där och träffade honom att jag berättade precis allt jag inte kunde göra på jobbet, vad som begränsade mig och det enda han tog åt sig å skrev var att jag hade svårt att gå längre sträckor.....vilket bara e kanske 1% i det hela jag sa.....gissa om jag grinade i telefonen när jag fick veta detta....
Hon berättade även att mitt brev, min redogörelse för vad mina arbetsuppgifter är och varför jag inte kan göra dem, var bra....hon sa att om bara läkarintyget överensstämde med mitt brev hade det nog inte varit nåt problem. så jag hoppas att när jag väl pratat med läkaren och hoppas att han kan hjälpa mig så får jag min sjukpenning....
Men allt som har med detta har gett mig en sån ångest, jag känner mig totalt dränkt....
Jag vet hur jag mår hur jag känner och då är det svårt att tänka postitivt, vara glad.....och det blir inte bättre när man inte får hjälp, stöd av F-kassan....pengar går att lösa men det är ändå en tuff tid vi har framför oss....
Wilmer tycker jag e så tråkigt eftersom jag inte klarar av att leka med honom, iaf inte som han vill leka, han vill ha fart å fläkt....känner mig som världens sämsta mamma just nu.....jag vill att de här 5 månaderna ska gå fort så vi får våran efterlängtade bebis och jag kan röra mig igen utan denna smärta.....
Stefan kommer nog jobba mera nu för att få in lite mera pengar , jag hoppas bara att inte han jobbar och blir helt slut och förstörd....kommer sakna honom här hemma oxå,både jag å Wilmer...
Bloggen har nu blivit ett ställe där jag jag prata av mig, lite terapi för mig.....
så nu kommer jag nog skriva oftare här men även lägga in en del bilder på roliga saker vi hittar på....
Idag ska Wilmer få leka med en tjej som heter Molly efter dagis, Wilmer behöver få ha det lite roligare på eftermiddagarna än att bara vara hemma med mig....Molly är min arbetskollega/kompis barn och de är nästan jämngamla....Ska bli kul att se dem leka med varandra....
tack å hej
Så j..la ont!!!
Jag har nu gått 19 fulla veckor och jag har haft foglossning nu sedan 6 fulla veckor....besvären har lett till ischias, sammandragningar, ryggvärk och den har brytit ner mig mental ner i botten....
Jag vill verkligen ha detta barn, jag längtar så efter det men jag mår så j..la dåligt.....Jag vet inte om jag klarar det här....
Idag på jobbet så fick jag sådana problem med min ischias, det gjorde så ont så jag började gråta...jag pinade igenom den sista stunden på jobbet....
Mina kollegor sa hela tiden att jag skulle gå hem, sjukskriva mig själv och få vila.....de ser att jag inte klarar detta längre, de ser att jag har ont och de känner oxå att de inte får nån vidare hjälp av mig på jobbet heller....
tänk att jag har 21 veckor kvar.....hur kommer detta att sluta!!! känner inget hopp just nu förutom att vi får våran underbara bebis i slutet......
Sammandragningarna har kommit oftare nu och ibland gör det så ont....i måndags hade jag ont 6 timmar i sträck och jag var så nära på att ringa å be om hjälp eller nåt....
Nä nog om detta, igår så fick vi äntligen se Wilmers nya kusin (född 11okt)...åh hon var så söt, lilla Antonia!!!måste åka å träffa dem snart igen....
tack å hej...
Jag vill verkligen ha detta barn, jag längtar så efter det men jag mår så j..la dåligt.....Jag vet inte om jag klarar det här....
Idag på jobbet så fick jag sådana problem med min ischias, det gjorde så ont så jag började gråta...jag pinade igenom den sista stunden på jobbet....
Mina kollegor sa hela tiden att jag skulle gå hem, sjukskriva mig själv och få vila.....de ser att jag inte klarar detta längre, de ser att jag har ont och de känner oxå att de inte får nån vidare hjälp av mig på jobbet heller....
tänk att jag har 21 veckor kvar.....hur kommer detta att sluta!!! känner inget hopp just nu förutom att vi får våran underbara bebis i slutet......
Sammandragningarna har kommit oftare nu och ibland gör det så ont....i måndags hade jag ont 6 timmar i sträck och jag var så nära på att ringa å be om hjälp eller nåt....
Nä nog om detta, igår så fick vi äntligen se Wilmers nya kusin (född 11okt)...åh hon var så söt, lilla Antonia!!!måste åka å träffa dem snart igen....
tack å hej...
Längtar!
På lördag ska jag och Stefan äntligen få en eftermiddag, kväll och natt för oss själva.
Vi ska åka in till gamla stan å strossa runt lite, ev hitta lite julklappar i tid eller nåt till oss själva...
Sen blir det nån mysig restaurang som vi hittar å sen hemfärd med massa mys och en film...
Sen så får vi sova barnfria en natt....
Gissa om det ska bli så skönt.Men sen på söndag så kommer vi åka tidigt å hämta vår lille prins....
Detta blir första gången på evigheter vi gör nåt för oss själva sen dröjer det väl hundra år till innan detta tillfälle ges igen....eftersom jag inte kommer kunna gå nästan alls snart å sen när bebisen kommer vill man bara vara hemma med sina två skatter...
Magen i vecka 19 (18+3)
nu börjar man känna sig lite stor.....underbart när man känner lillen buffar runt därinne i magen..
Likheter
Jämförde nye bebisens UL bilder med Wilmers UL bilder och såg då att de har likadana näsor....kolla in Wilmers näsa på denna bild och titta sen på nye bebisens på förra inlägget!
Här kommer vårat andra underverk
Så söt....längtar så!!
Beräknad till den 16 mars 2010
Idag var jag och Stefan på rutin ultraljud på Akademiska sjukhuset i Uppsala.....
Vi var sena men han fram i tid iaf....Vi kom in och fick träffa en jättetrevlig kvinna som skulle göra ultraljudet och sen var där även en ung läkare som var där i utbildningssyfte...
Hon förklarade vad hon skulle göra och ursäktade om hon var lite tyst till en början.....allt såg bra ut vad hon kunde se nu....*skönt* gjorde oss så glada....
Hon mätte för att kunna räkna ut när den skulle komma ut....och det blev den 16 mars, samma datum som i hade innan, perfekt...
Det var hel fantastiskt att få se sitt underverk, vårt andra......man kände igen mera denna gång eftersom man varit med om det tidigare, man var mycket lugnare oxå...
Sen frågade de om läkaren oxå fick kolla lite, och det märktes att han var ovan.....+ att bebisen blev riktigt livad, rörde sig som bara den...
han kollade väldigt länge i nedre regionerna och både jag å stefan undrade vad vi såg men vi kunde ju inte tyda vad vi såg....man har sina aningar men vi vill inte veta vad det är för kön men man kan misstänka lite....
Det var iaf en helt underbar halvtimme däe vi fick se våran blivande bebis och Wilmers syskon....
Vi längtar så!!!
Vi var sena men han fram i tid iaf....Vi kom in och fick träffa en jättetrevlig kvinna som skulle göra ultraljudet och sen var där även en ung läkare som var där i utbildningssyfte...
Hon förklarade vad hon skulle göra och ursäktade om hon var lite tyst till en början.....allt såg bra ut vad hon kunde se nu....*skönt* gjorde oss så glada....
Hon mätte för att kunna räkna ut när den skulle komma ut....och det blev den 16 mars, samma datum som i hade innan, perfekt...
Det var hel fantastiskt att få se sitt underverk, vårt andra......man kände igen mera denna gång eftersom man varit med om det tidigare, man var mycket lugnare oxå...
Sen frågade de om läkaren oxå fick kolla lite, och det märktes att han var ovan.....+ att bebisen blev riktigt livad, rörde sig som bara den...
han kollade väldigt länge i nedre regionerna och både jag å stefan undrade vad vi såg men vi kunde ju inte tyda vad vi såg....man har sina aningar men vi vill inte veta vad det är för kön men man kan misstänka lite....
Det var iaf en helt underbar halvtimme däe vi fick se våran blivande bebis och Wilmers syskon....
Vi längtar så!!!
