Kryssning
I helgen var vi på kryssning med hela min familj.....Jag har även en gnutta av fobi för att åka sådana stora båtar, jag tycker inte om att vara på öppet hav.....
Var så nervös till en början men jag måste säga att jag e stolt över mig själv jag har varit så lugn och njöt av att vara på resa med familjen...
Sist jag åkte båt var för 4 år sedan innan denna gång å då skulle jag spela handbollsmatch på Åland och vi skulle åka över med Eckerö linjen....jag ville egentligen inte åka med pga av min fobi men så tänke jag "hur stor är chansen att det är dåligt väder när vi ska åka"....dan innan vi skulle åka så fick vi veta att det skulle bli stormvindar....livrädd var jag....
och visst var det hemskt....över 20 sekundmeter var det på öppna havet....jag låg på golvet hela resan med påsar i handen....det var det värsta jag varit med om.....sen blev det inte bättre på hemvägen heller.....gissa att jag var glad när vi väl kom hem......
men resan i lördags gick så bra, var så lugnt på sjön.......
här kommer lite bilder från resan.....
Wilmer redo för att åka bussen till båten....han har verkligen längtat!!
Wilmer e trött, men ville gärna sitta i fönstret och titta ut...
Wilmer och jag äter middag med familjen....jättegod mat var det på menyn.....
Sen gick vi till en club på båten.....
Alcazar var där och spelade och jag bara älskar deras musik, den får mig verkligen att vilja dansa, tyvärr så blev det ingen dans denna gång, har för ont kroppen för sånt, så jag stod bara å lyssnade...
Wilmer ville oxå lyssna, han blev så sur om vi gick därifrån så det vara bara att stå kvar å lyssna...
Wilmer och moster Anna delar på en apelsinjuice.....morfar fick oxå vara med...
Wilmer var och lekte i i bollhavet....det var så kul...
innan resan var helt över så stod vi ute på däck och tittade på alla fina hus och alla andra båtar...
Wilmer i morbror hampus hamn och Pappa stefan med på bild
Var så nervös till en början men jag måste säga att jag e stolt över mig själv jag har varit så lugn och njöt av att vara på resa med familjen...
Sist jag åkte båt var för 4 år sedan innan denna gång å då skulle jag spela handbollsmatch på Åland och vi skulle åka över med Eckerö linjen....jag ville egentligen inte åka med pga av min fobi men så tänke jag "hur stor är chansen att det är dåligt väder när vi ska åka"....dan innan vi skulle åka så fick vi veta att det skulle bli stormvindar....livrädd var jag....
och visst var det hemskt....över 20 sekundmeter var det på öppna havet....jag låg på golvet hela resan med påsar i handen....det var det värsta jag varit med om.....sen blev det inte bättre på hemvägen heller.....gissa att jag var glad när vi väl kom hem......
men resan i lördags gick så bra, var så lugnt på sjön.......
här kommer lite bilder från resan.....
Wilmer redo för att åka bussen till båten....han har verkligen längtat!!
Wilmer e trött, men ville gärna sitta i fönstret och titta ut...
Wilmer och jag äter middag med familjen....jättegod mat var det på menyn.....
Sen gick vi till en club på båten.....
Alcazar var där och spelade och jag bara älskar deras musik, den får mig verkligen att vilja dansa, tyvärr så blev det ingen dans denna gång, har för ont kroppen för sånt, så jag stod bara å lyssnade...
Wilmer ville oxå lyssna, han blev så sur om vi gick därifrån så det vara bara att stå kvar å lyssna...
Wilmer och moster Anna delar på en apelsinjuice.....morfar fick oxå vara med...
Wilmer var och lekte i i bollhavet....det var så kul...
innan resan var helt över så stod vi ute på däck och tittade på alla fina hus och alla andra båtar...
Wilmer i morbror hampus hamn och Pappa stefan med på bild
Våran bebis
Våran bebis i vecka 12....längtar efter dig....
Magen nu ser ut så här.....
just nu e jag hemma sjukskriven fortfarande, fram tills den 1 okt, då ska jag börja jobba halvtid och jag hoppas verkligen att jag klarar det....vill verkligen jobba men vi får se hur det går....
Hemma!!
Idag e jag hemma från jobbet.....tänk att man fick foglossning och ischias redan i vecka 7 denna gång (vecka 9 med Wilmer) men denna gång så blev allt ondare mycket snabbare.....
Har pinat mig genom jobbet de senaste veckorna, har haft så ont och i slutet på förra veckan fick jag även sammandragningar....
Så jag bestämde mig att om det inte blivit bättre när jag jobbade igår så måste jag vila några dagar sen så försöker jag igen.....
Jag har verkligen mått så dåligt på sista tiden pga av allt detta och stressen på jobbet att jag började bli orolig över bebisen i magen så jag fick en tid till gyn i enköping förra veckan för att kolla om man kunde se nåt....
Åhh visst fick jag se våran lilla bebis i magen, den levde ocg verkade må bra där inne (tur att den mår bra iaf)
Wilmer sa igår att han tror att det blir en flicka och flickan ska heta "mamma"...hur gullig e han egentligen!!...min stora prins...
Som jag mår just nu önskar jag ingen annan...men jag vet att så många gravida där ute mår som jag å har så ont men ändå så får man kämpa för sin rätt att vara hemma och vila.Jag vet nämligen inte hur länge till jag kan jobba, med Wilmer gick jag hem i vecka 26-27 men denna gång kommer det inte gå så länge, såvida inget mirakel sker.....
Jag jobbar med 1-3 åringar på en förskola, varav 9 är helt ny inskolade och 5 gamla barns edan tidigare(supermysiga goa barn) och sen har en av mina två närmsta kollegor slutat för en vecka sedan vilket betyder att vi har vikarie nu, tills den nya kommer i okt.....barnen vill bli burna mycket, det är upp och ner från golv eller marken ute, det är byta blöjor, sitter ner å sjunger med några barn på golvet å just då passar nån på att klättra upp åp bordet, upp igen ,ta ner barnet därifrån....sätter sig ner igen, sen e det upp igen för nån blev ledsen...och så var jag själv just då oxå....sammandragningarna ökar och ont ont i kroppen.....
Det här e bara en liten del av vad som händer under dagarna och vilket krävade jobb belasningsmässigt vi har.....
Och när jag väntade Wilmer fick jag höra att jag inte hade ett tillräckligt krävade jobb för att få havande skapspenning....hur kan nån bestämma det utan att ha sett just min jobb situation och sett hur jag mår.....
DFet "roliga" i det hela är att jag har kollegor som fått sin havandeskappenning beviljad(vi har samma åldrar på barn och samma arbetsuppgifter) men de var ju förskollärare...där sätter de på försäkringskassan sina argument..de har tydligen mer krävade arbetsuppgifter än vad jag som barnskötare har....
men kom gärna å titta hos oss för hos oss delar vi inte in oss i olika fack, vi ser oss alla som pedagoger med olika erfarenheter vi kan använda oss av....Vi gör samma saker varje dag!!!
nu måste jag lägga mig ner...blev ett längre inlägg än vad jag tänkt....
kram
Har pinat mig genom jobbet de senaste veckorna, har haft så ont och i slutet på förra veckan fick jag även sammandragningar....
Så jag bestämde mig att om det inte blivit bättre när jag jobbade igår så måste jag vila några dagar sen så försöker jag igen.....
Jag har verkligen mått så dåligt på sista tiden pga av allt detta och stressen på jobbet att jag började bli orolig över bebisen i magen så jag fick en tid till gyn i enköping förra veckan för att kolla om man kunde se nåt....
Åhh visst fick jag se våran lilla bebis i magen, den levde ocg verkade må bra där inne (tur att den mår bra iaf)
Wilmer sa igår att han tror att det blir en flicka och flickan ska heta "mamma"...hur gullig e han egentligen!!...min stora prins...
Som jag mår just nu önskar jag ingen annan...men jag vet att så många gravida där ute mår som jag å har så ont men ändå så får man kämpa för sin rätt att vara hemma och vila.Jag vet nämligen inte hur länge till jag kan jobba, med Wilmer gick jag hem i vecka 26-27 men denna gång kommer det inte gå så länge, såvida inget mirakel sker.....
Jag jobbar med 1-3 åringar på en förskola, varav 9 är helt ny inskolade och 5 gamla barns edan tidigare(supermysiga goa barn) och sen har en av mina två närmsta kollegor slutat för en vecka sedan vilket betyder att vi har vikarie nu, tills den nya kommer i okt.....barnen vill bli burna mycket, det är upp och ner från golv eller marken ute, det är byta blöjor, sitter ner å sjunger med några barn på golvet å just då passar nån på att klättra upp åp bordet, upp igen ,ta ner barnet därifrån....sätter sig ner igen, sen e det upp igen för nån blev ledsen...och så var jag själv just då oxå....sammandragningarna ökar och ont ont i kroppen.....
Det här e bara en liten del av vad som händer under dagarna och vilket krävade jobb belasningsmässigt vi har.....
Och när jag väntade Wilmer fick jag höra att jag inte hade ett tillräckligt krävade jobb för att få havande skapspenning....hur kan nån bestämma det utan att ha sett just min jobb situation och sett hur jag mår.....
DFet "roliga" i det hela är att jag har kollegor som fått sin havandeskappenning beviljad(vi har samma åldrar på barn och samma arbetsuppgifter) men de var ju förskollärare...där sätter de på försäkringskassan sina argument..de har tydligen mer krävade arbetsuppgifter än vad jag som barnskötare har....
men kom gärna å titta hos oss för hos oss delar vi inte in oss i olika fack, vi ser oss alla som pedagoger med olika erfarenheter vi kan använda oss av....Vi gör samma saker varje dag!!!
nu måste jag lägga mig ner...blev ett längre inlägg än vad jag tänkt....
kram
